When you're happy and you know it clap your hands! ... varför klappar ingen?

Det var en rather crappy saturday today.
Gick dåligt att rida. Jag fick Jambalaya. Fick typ stressattacker inne i spiltan, han är så jobbig. Han är liksom överallt, han är stark och han bits. Mysig häst. Men söt är han. Tur för honom.
Först: Hästjävel, bit mig inte!
Sen står Jamba och ser söt ut, typ som katten i Shrek.
Man bara aaaw, Jamba, vad söt du är *klapp klapp*. Då gör han sitt move. Smyger långsamt fram med huvudet och biter av en knät.
Och man bara Jamba ditt jävla mongo! Jag hatar dig! (Härligt med en positiv inställning, tycker ni inte?)
Och så fortsätter det.

Jag blir irriterad på Calle i spiltan, jag tycker han är störig. Men han har mött sin överman. Congrats Jambalaya, jag utser dig till hästen som gör mig mest stressad.
Men Calle är iallafall rolig att rida. Jamba är precis lika stressig och stark att rida som han är i spiltan. Han sprang. Och var stark. Jag försökte få honom att trava lugnare och så, men han sprang ändå. Och var stark.
SIGH!

Dessutom gick mina billiga skitridbyxor sönder så jag red i mjukisar. Vilket är det mest obekväma som finns. Hör ni det barn. Rid inte i mjukisar. Och köp bra ridbyxor.

När jag kom hem gick jag och la mig och sov. Klockan åtta vaknade jag och började plugga på NOn. Kvällen kommer att bestå av pluggande, och dator. Skitkul lördag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0